söndag 16 augusti 2009
Tungt gig i Mellbystrand
När vi hade hämtat den tredje killen i Landskrona var jag övertygad om att min brors lilla bil gått sönder, för jag kunde inte för mitt liv få bilen att accelerera upp i över 100km/h. Men tack och lov kom jag, som inte är van att ha tre fullvuxna män (eller ja 2½ eftersom en av killarna bara är 20år), på att det antagligen berodde just på lasten innan jag hann skämma ut mig totalt för mina medpassagerare. Vid närmare eftertanke är jag ju faktiskt inte ens van att ha en fullvuxen man med mig i bilen, så jag känner ändå att jag är ursäktad för min okunskap gällande mäns inverkan på en bils kapacitet att accelerera. På hemvägen var det knappt att vi kom över Hallandsåsen och då tipsade en av killarna mig lite diskret om att han skulle ha valt 4:an om det varit han som kört; en lärdom jag tar med mig från kvällen!
Giget gick bra för alla inblandade, utom möjligtvis för den äldre herren Mats i publiken som lyckats sätta sig precis framför scenen utan att riktigt inse vad det innebar. Tutti Blixt, som var konferencier för kvällen var ett nytt ansikte för mig. Förutom ett häftigt namn är hon dessutom polis, så äntligen har komikervärlden fått en kvinnliga motsvarigheten till Hasse Brontén. Förutom att hon inte raggar på yngre tjejer då, utan snarare äldre män, där huvudoffret för kvällen var stackars Mats, som fick ta emot förslag från de flesta av kvällens komiker. Det gick bra för alla, men allra bäst för Khalid Geire som tillsammans med Rolf Lassgård-lookaliken i publiken fick mest skratt för kvällen. Det är dock oklart om någon fick följa med Mats hem eller ej...
En sommarkär lek
som sommarkatten,
sött sällskap på dagen
eller om natten.
En sommarkär lek
med stunder av lycka,
men underbart är kort,
för kort, kan man tycka.
Med höstens ankomst
blir man utelämnad,
då en framtid ihop
aldrig var ämnad.
Känslan man känt
var kanske överdriven,
saknaden är ändå stor
när man blir övergiven.
Har man lite bättre tur
när det väl blivit höst,
hittar man det hem som ger
mer än tillfällig tröst.
Då kan man kanske glädjas
även åt minnena som var,
från den sommartid
som var helt underbar.
lördag 15 augusti 2009
Zlatantävling
Genast gick jag igång och såg mig själv ta på mig de begagnade Zlatanskorna och flyga ner till Barcelona för en match och ett möte med Zlatan, vilket var vinsten i just den här tävlingen. Jag klarade lätt den ena av de två frågorna och motiveringen på 20 ord hade mitt hjärta formulerat för länge sen. Men fråga 2 satte stopp för det roliga och visar dessutom att hela tävlingen är djupt diskriminerande eftersom bara 08:or har möjlighet att vinna! Man ska svara på vilken färg Zlatans Air Max 1 skor har, och dessa skor befinner sig just nu på en utställning på Söder i Stockholm. Jag retar mig så jag kan dö och har redan smsat ett tiotal vänner i Stockholm och bett om hjälp. De har bara skrattat åt mig och i något fall tackat för tipset om tävlingen...
Jag vädjar därför härmed om hjälp; befinner du dig i Stockholm och har möjlighet att hjälpa mig genom att ta dig till utställningen och Zlatans skor på Åsögatan 115 vid Medis på Söder (gratis inträde och öppet 12-17 idag & imorgon) så lovar jag dig riklig belöning. Om jag vinner garanterar jag rent av att du få följa med på resan! Så stick till Söder nu och messa mig svaret! Först till kvarn...
söndag 9 augusti 2009
Bröllop istället för bortamatch
Inbjudan dök upp för ett halvår sedan och där uppmanades man att logga in på bröllopets hemsida för att presentera sig med en bild och text, en uppgift som jag fullbordade på fullaste allvar på följande sätt:
"Hello my tall and great friends! And congratulations! I am so happy for you. Thanks for the invitation, this is the best thing that has happened since Malmö FF's SM-guld in 2004. Of course I will be there! One question; are there any single guys coming? I am still "chasing frogs"...
Big hug from Skåne, Anna"
Kanske satte jag ribban för högt. Eller för lågt. Efter det kom det nämligen bara in några enstaka hälsningar. Och då hade jag ändå medvetet skrivit på svengelska för att göra det lite roligare. På bröllopsfesten blev det dock tydligt för mig att de flesta i alla fall hade läst gästboken, för jag behövde inte presentera mig för särskilt många. De flesta hade koll på både mig och min civilstatus. Detta trots att jag bar en annan hatt dagen till ära.
Min klänning för dagen hade jag för en gångs skull köpt i god tid och självklart straffade det sig, ty när veckan för högtidsdagen hade kommit passade den inte. Den hade, tro det eller ej, trots semestertider blivit för stor. En kvinnlig expedit tyckte att jag gott kunde "äta upp mig" innan bröllopet (dvs under de två dagar som var kvar...), och att detta för henne var ett typiskt i-landsproblem. Jag höll inte med henne, utan ansåg att det snarare måste vara mer av ett u-landsproblem, det där med för stora kläder...
Bröllopet gick bra och båda sa ja. Utanför kyrkan började sedan den verkliga showen, när "Kajan" från Hipphipp dök upp och presenterade sig som dagens toastmaster (fast då under namnet Johan Wester). Han inledde med att säga att om någon hade några frågor så skulle man fråga någon annan, för han hade ingen koll. På något sätt kändes det väldigt trovärdigt. Och sedan bad han alla som hade anmält intresse att hålla tal att fundera på om de inte skulle skriva ett tackkort istället. Jag började genast fundera...
Jag hade ju som sagt redan ett halvår innan bröllopet anmält mitt civilstånd som singel och jag vet egentligen inte vilket som var värst; faktumet att jag sex månader innan tog för givet att jag fortfarande skulle vara singel ett halvår senare eller faktumet att jag faktiskt fortfarande var det; eller om det var det faktum att bruden hade svarat mig lika naturligt sex månader innan att "det kommer minst tre, kanske fyra singelkillar". Tre av dessa hade hunnit hitta någon över sommaren så jag blev placerad bredvid den fjärde. Trots att han var gammalt tennisproffs blev jag mer fascinerad när han nämnde att han i princip hade haft dubbelbröllop med självaste Henke Larsson! Det var dock en liten besvikelse att han inte hade samma relation till Zlatan. Vilket dock hade varit konstigt, eftersom Zlatan inte är gift.
lördag 1 augusti 2009
Skål för alla idioter
Skål för alla idioter
som fått oss att skratta & gråta,
skål för att tiden nu kommit
att glömma & förlåta.
Skål för blomman
som aldrig blommade ut,
så att din saga nu får
ett riktigt vackert slut.
Skål för statistiken
som var en stor nolla,
killen du får nu
kan ju med mer än siffror trolla.
Skål för han den långe
som mest sårade mig
& tack för att du då
lät mig tröstas hos dig.
Skål & grattis till din prins,
ett bra bevis på att de finns!