I bananskivarens tid

Jag snubblade över en lustig pryl på ICA häromdagen. En bananskivare. Eller ja... rättare sagt, vid en första anblick var den lustig. Efter ett tag insåg jag att den egentligen är oerhört obehaglig och att den säger tragiskt mycket om den tid vi lever i. Bananskivarens tid, när vi inte längre har tid och/eller förmåga att skiva en banan utan ett speciellt redskap avsett endast för detta.

I samma stund som jag såg bananskivaren började nationalekonomen i mig automatiskt att estimera antalet sekunder som skulle kunna tänkas sparas med den och därmed nyttan av dess funktion. Uppskattningsvis rör det sig om max tio sekunder per banan, och det under antagandet att man skivar väldigt långsamt på det traditionella sättet. I och för sig... äter man en banan om dagen, skivad, så skulle det innebära att man under ett år sparar drygt en timme med en bananskivare.

Dock måste man väga in tiden för att rengöra skivaren, vilket nog får antas vara något längre än för en vanlig kniv. Tidsvinsten bör därför justeras till knappt en timme på ett år, vilket inte heller det är en oansenlig mängd tid, då man kan ha mycket roligt istället för att skiva banan.

Bananskivaren på ICA fanns i flera olika färger och när jag hade bestämt mig för vilken jag föredrog, insåg jag att det hade gått minst så mycket tid att jag skulle behöva äta tio bananer för att tjäna in tiden jag redan slösat på produkten.

Det blev ingen bananskivare för min del. Jag äter nämligen inte banan. På grund av att de tar så lång tid att skala...