Många tror inte på en kombination
av långa förhållanden och mig,
men idag firar jag min rekordrelation
och mina elva år med dig.
Det var påsken -99 i USA
på självaste långfredagen,
som det skulle bli just du och jag,
och jag blev i dig helt betagen.
Du har hela tiden känts helt rätt,
men jag har visst fått dig försvara.
Sedan dess så är vi ett
och för alltid oskiljbara.
Vi har växt samman mer och mer
och det krävs nog ingen motivering,
varför jag inte tänker skaffa fler;
det räcker med dig, kära tatuering...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Förlåt nyfikenheten, men å andra sidan kommer ju någon ändå att ställa frågan förr eller senare: vad föreställer den, och var sitter den?
SvaraRadera