Bröllop istället för bortamatch

I helgen gjorde jag något för mig unikt. Jag valde bort en bortamatch. För ett bröllop. Självklart var det inte mitt eget bröllop. Det skulle jag aldrig lägga samma dag som MFF spelar match. Inte ens om den är i palmernas och tångstankens stad Trelleborg, som i lördags. Vid närmare eftertanke skulle jag nog inte lägga mitt bröllop ens när MFF har träning.

Inbjudan dök upp för ett halvår sedan och där uppmanades man att logga in på bröllopets hemsida för att presentera sig med en bild och text, en uppgift som jag fullbordade på fullaste allvar på följande sätt:

"Hello my tall and great friends! And congratulations! I am so happy for you. Thanks for the invitation, this is the best thing that has happened since Malmö FF's SM-guld in 2004. Of course I will be there! One question; are there any single guys coming? I am still "chasing frogs"...

Big hug from Skåne, Anna"

Kanske satte jag ribban för högt. Eller för lågt. Efter det kom det nämligen bara in några enstaka hälsningar. Och då hade jag ändå medvetet skrivit på svengelska för att göra det lite roligare. På bröllopsfesten blev det dock tydligt för mig att de flesta i alla fall hade läst gästboken, för jag behövde inte presentera mig för särskilt många. De flesta hade koll på både mig och min civilstatus. Detta trots att jag bar en annan hatt dagen till ära.

Min klänning för dagen hade jag för en gångs skull köpt i god tid och självklart straffade det sig, ty när veckan för högtidsdagen hade kommit passade den inte. Den hade, tro det eller ej, trots semestertider blivit för stor. En kvinnlig expedit tyckte att jag gott kunde "äta upp mig" innan bröllopet (dvs under de två dagar som var kvar...), och att detta för henne var ett typiskt i-landsproblem. Jag höll inte med henne, utan ansåg att det snarare måste vara mer av ett u-landsproblem, det där med för stora kläder...

Bröllopet gick bra och båda sa ja. Utanför kyrkan började sedan den verkliga showen, när "Kajan" från Hipphipp dök upp och presenterade sig som dagens toastmaster (fast då under namnet Johan Wester). Han inledde med att säga att om någon hade några frågor så skulle man fråga någon annan, för han hade ingen koll. På något sätt kändes det väldigt trovärdigt. Och sedan bad han alla som hade anmält intresse att hålla tal att fundera på om de inte skulle skriva ett tackkort istället. Jag började genast fundera...

Toastmaster Johan Wester, bland vissa mer känd som "Kajan", drar igång festen och visar var nödutgångarna är och vart vi ska ta vägen.
Jag hade ju som sagt redan ett halvår innan bröllopet anmält mitt civilstånd som singel och jag vet egentligen inte vilket som var värst; faktumet att jag sex månader innan tog för givet att jag fortfarande skulle vara singel ett halvår senare eller faktumet att jag faktiskt fortfarande var det; eller om det var det faktum att bruden hade svarat mig lika naturligt sex månader innan att "det kommer minst tre, kanske fyra singelkillar". Tre av dessa hade hunnit hitta någon över sommaren så jag blev placerad bredvid den fjärde. Trots att han var gammalt tennisproffs blev jag mer fascinerad när han nämnde att han i princip hade haft dubbelbröllop med självaste Henke Larsson! Det var dock en liten besvikelse att han inte hade samma relation till Zlatan. Vilket dock hade varit konstigt, eftersom Zlatan inte är gift.

Några av bröllopets gäster var från USA och därför sprang en liten Mark Levengood-lookalike man runt och översatte stora delar av kvällens tal som de amerikanske gästerna kunde ta del av genom sina mobiltelefoner. Mycket avancerat. Tyvärr hade vi vid vårt bord ändå en hel del språkliga problem, eftersom hälften var Stockholmare. Utan tolk.

Förresten, på tal om bröllop, om någon har missat det här härliga klippet från ett amerikanskt bröllop så kolla in det nu! Kanske kan det inspirera fler av mina vänner att gifta sig, för det gör till och med mig lite sugen...

http://www.youtube.com/watch?v=4-94JhLEiN0

Karin & Henrik; tack för en oförglömlig helg. Jag är glad att jag var på er fest, trots att MFF spöade Trelleborg med 2-0.