På rätt väg

Det är dags att gå vidare i livet..

Dikten med ovanstående titel och första rad var avsedd för endast en person som nu har läst och tagit emot budskapet, varför jag väljer att ta bort dikten härifrån för att inte förvirra andra med den. Nyfikna själar får leta upp Sydsvenskan från i fredags, den 31 juli. Där återfinns dikten på sidan B26.

Turkiet vs Malmö

Vad är det som Turkiet har som inte Malmö har?
Undrar jag idag, då det är dit som alla drar.
Inte falafel, som i Malmö är självklar
& inte turkisk peppar, som finns i varje bar.
Turkisk magdans kan det va som någon föredrar,
men det är ändå nåt annat som är rätt svar;
ty tre saknade MFFare till Turkiet far
& i Malmö finns bara saknaden kvar.

Tips: Roligaste stället i Malmö

Igår kväll var nog det roligaste stället att befinna sig på i Malmö sportbaren Boomers, där jag tillsammans med ett gäng likasinnade himmelsblå fans beskådade MFFs efterlängtade vinst över Halmstad. Ikväll finns det anledning att tro att jag får en minst lika kul kväll på Kallis där Peter Wahlbeck & Ann Westin underhåller på MACK. Helgen tillbringades på diverse blandade ställen som alla var roliga på sitt sätt, men ett ställe utmärkte sig. Oberoende av vinst eller förlust, komikers närvaro eller ej, om ens civilståndsstatus var singel eller ej samt om ens promillestatus var nykter eller berusad, var just det stället nämligen garanterat underhållande.

Vi befann oss på utestället Prins Bernhard, mer känt som båten, för första gången och det finns anledning att tro att det var fler som var nya där. I alla fall var de flesta inte tillräckligt hemma för att ha registrerat att det översta trappsteget, när man var på väg högst upp för att komma till utebaren, var lite högre än övriga trappsteg. Bara lite, men ändå tillräckligt för att de flesta skulle snubbla till lite lagom, som i ett avsnitt från Dolda kameran. Dock utan risk för att någon skulle skada sig, mer än vissa vars image tycktes ta skada då den första reflexen hos dem var att snurra 360grader och se om någon såg det.

Skadeglädjen är kanske den sanna glädjen? I alla fall om man är lättroad och själv snubblade till ett par gånger på det där trappsteget under kvällen. Stället rekommenderas varmt till alla som vill ha en garanterat kul kväll oavsett rådande förutsättningar!

ÄNTLIGEN!

Efter regn kommer solsken,

heter det visst.

Det var den 10 maj

som di blåes sol sken sist.

Det är ändå inte solen

utan målen som man saknat

& nu tycks målskyttarna

äntligen ha vaknat.

Samtidigt som seriens vändning,

kom man idag med en nytändning.

Fortsätt ösa på där fram

& hålla tätt där bak,

nu när ni äntligen fått känna

segerns söta smak.

Det var kanske

ett litet steg i tabellen,

men samtidigt

ett stort steg för kvällen.

När vi satt där

& anade det som minst,

kom ni äntligen ut

med ett nytt recept för vinst.

Äntligen, där satt den! Jag tar av mig hatten & firar hela natten!

Ofrivilligt i bikini på MFFs eftermiddagsträning

Jag har skämtat om det. Att i bara bikinin sola samtidigt som jag kollar på MFFs träning från den grönare sidan av gräset. Idag blev det tyvärr verklighet och det trots att jag inte ens närvarade vid dagens träning utan valde att tillbringa eftermiddagen på Tallriken i Pildammsparken. Den sol som lyste när jag anlände och placerade mig på filten för att bättra på brännan försvann snart, men på grund av värmen låg jag kvar i bikini trots att himlen var täckt av moln.

Döm om min förvåning när jag mellan två sms tittade upp och rakt på tre träningsklädda spelare som kom gåendes bara några meter från mig. Eftersom de sneddade och dessutom i lite för behagligt promenadtempo, vill jag inte hänga ut de tre med namn här. Dock kunde jag inte låta bli att uppmuntrande skrika "öka takten!". En av dem vinkade igenkännande samtidigt som han svarade "Var är solen?"
"Inte på era matcher i alla fall" tänkte jag svara, men det var nog tur att jag inte gjorde det. Idag sken den i alla fall lite på deras träning.

Om jag skulle råka dö idag

Om jag skulle råka dö idag
vill jag att du ska veta hur jag känner;
att ingen är så glad som jag
att just du och jag blivit vänner.

Om jag aldrig skulle se dig mer
vill jag lämna dig med dessa ord;
att även om minnena med dig inte blir fler
är de bland de bästa från denna jord.

Om våra vägar skulle mötas igen
ska jag inte tveka en sekund,
att visa min kärlek till dig som vän
och hur jag uppskattar varje stund.

Fem små ord gjorde fotbollsfanatikern till hästtjej (iaf för en dag)

Ibland krävs det inte mycket för att man ska vara otrogen sin sanna passion och i helgen krävdes det bara fem ord för att jag skulle skippa fotbollen och bli hästtjej för en dag. Fem små, men icke desto mindre väl valda ord, ihopsatta till en slogan om Hansacompagniet i en tävling som de ordnat som sponsor till Falsterbo Horse show. Det är ännu oklart om jag och Fredrik vann för att vi var de enda tävlande men vi var lika glada ändå för VIP-biljetterna som tog oss in i helt ny värld.

Fredrik kliver försiktigt in på VIP-området.

Väl inne var Fredriks första spontana kommentar som speglade bådas känslor: "Undrar om folk ser på oss hur borta vi är?"
Om det inte syntes, så hördes det i alla fall för snart informerades vi om att det inte passade sig att varken göra vågen eller skrika "Ut med packet" under hästhoppningstävlingen.

Smålänningen avnjuter en äkta småländsk gratis-frukost; dvs med inte mindre än tre glas juice.

Efter frukosten började kändis-spottingen där Fredrik var på jakt efter Malin Banan, för oss andra mer känd som Baryard (han menade bestämt att det uttalas Banan i Småland. Någon som kan bekräfta eller dementera detta?). Malin identiferades snart med sin melon-mage och därefter spottades Peter Gustafson, mer känd som gay-bonden som sökte man istället för fru i senaste säsongen av det programmet. Länge trodde vi att han skulle få pris i tävlingen "Veckans hingst" men det gick istället till en för oss helt okänd häst. Inte för att vi kände till några hästar alls vid namn, men just "Veckans hingst" tycker man ju att man borde ha hört talas om.

Prisutdelning till "Veckans hingst" vars namn vi tyvärr redan har glömt.

Sedan påbörjade vi den sanna utmaningen med att försöka passa in på VIP-läktaren och bara genom att analysera och imitera hur och när de andra applåderade kom vi en bra bit på vägen.

Jag imiterar mannen bakoms applåd och känner mig som en i gänget.

Smålänningen likaså efter ett par glas vin.

Genombrottet för vår acceptans hos de andra hästmänniskorna på läktaren kom dock först och något oväntat när vi inhandlat vars sin vind- och vattentät jacka. Plötsligt gick vi från att ha varit gröna nykomlingar till rena trendsättare på VIP-sektionen då halva sällskapet av de äldre damer som satt vid vårt bort genast rusade iväg för att köpa likadana.

Lite mer varm i kläderna efter jackköp, skumpadrickande och programtittande.

Ny jacka garanterar tyvärr inte full koll. Här syns jag kolla åt helt fel håll, om man jämför med experten bredvid.

Damerna bredvid lärde oss både ett och annat om den här sporten och dess vett och etikett under dagen, och svarade vänligt på alla våra frågor. En fråga förblev dock obesvarad; och det var om den skygge kameramannen som stod snett framför oss var tysk eller inte?

Kameraman som verkade vilja vara anonym. Frågan är om han var tysk?

Frågan som ni vill ha besvarad är kanske vilka orden var som gav oss denna dag? Det var inte dessa, som dock var ett av de förslag vi valde mellan:

"Kvinna, man eller transa;

ska du ut och dansa?

Varför chansa?

Shoppa på Hansa!"

utan den här kortare och mer Hansa-anpassade varianten:

"Varför chansa? Shoppa på Hansa!"

Nu är det fotboll för hela slanten igen & jag är av förklarliga skäl mållös.

Sagt efter matchen

Trots mitt löfte om tre poäng i måndagens match blev det bara en när MFF spelade 0-0 mot Halmstad på Swedbank stadion, och trots ösregnet så var det måltorkan som störde flest. Nedan följer några kommentarer från spelare, tränare och publik efter matchen:

"Vi hade i alla fall inte tur med vädret", kommenterade mina släktingar från Helsingborg som satt på nedre delen av östra där regnet öste in.

"Vi får inget gratis", sa Rolle om de uteblivna målen.

"Inte vi heller", sa samma släktingar från Helsingborg som fått betala 275kr per skalle för kallduschen.

"Det var bättre musik på Falsterbo Horse show än här", min kompis F som vet att lägga fokus på det viktiga.

"Han håller tätt som en Tena Lady", min kompis P motiverar sitt val av Dahlin som matchens lirare. En motivering som kanske inte passade så bra just denna dag då samtliga spelare, inklusive Dahlin, var genomblöta av regnet.

"Bollen vill inte in", sa Jasmin Sudic om vad problemet är. Frågan är om inte bollen är "fel person på fel plats" i så fall...

"Malmö har ganska bra statistik borta mot Halmstad så det ska nog bli bra..." Jeffrey Aubynn om det kommande returmötet mot HBK. Vi får hoppas att han får rätt och att vi sopar mattan med kvastarna nästa måndag istället.

Undertecknad, som är mitt i sin semester, kan inte låta bli att avsluta med en positiv tanke trots att segrarna uteblir: "Hellre en dålig dag på Swedbank stadion än en bra dag på jobbet".

Rapport från gårdagens STÄNGDA träning

Gårdagens MFF-träning var stängd för allmänheten,

eller ja, stängd för de som saknar den rätta påhittigheten.

Maskerade som två helt vanliga turister,

anade ingen mitt & Fredriks uppdrag som bloggjournalister.

Med helikopter begav vi oss mot himmelska höjder,

för att spana in Malmös egna himmelsblå fröjder.

Vi styrde mot Malmö i en tim-fart på runt 200km,

för att kolla in träningen från en höjd på 300m.

Med mitt lokalsinne vet man aldrig om man hittar, trots att jag kan den här adressen,

men tack vare Turning Torso behövdes inte GPSen.

Väl framme vid arenan fick piloten lov att blunda hårt,

det kunde ju hända att hon tillhörde HBKs support.

Redan i Pildammsparken syntes några splare springa rundor,

men att avslöja vilka det var, vore en blunder.

Här en bild från gårdagens träningspass som bevis,

spelarna är bortretuscherade, naturligtvis.

Ifall nån spion från Halmstad råkar läsa detta,

vill jag inte sprida info som för motståndarna kan underlätta.

Men träningen såg bra ut, så ikväll blir det tre poäng.

Häng med till Swedbank och se när HBK åker på däng.

Ingenting är omöjligt. Gör som Zlatan...

Ingenting är omöjligt. Zlatan har visat det många gånger, och det senaste dygnet bevisade jag det själv. Till exempel för killarna i färghandeln som menade att det inte är möjligt att måla med väggfärg på tyg. Och för mina nära och kära som menade att jag omöjligt skulle hinna fixa det jag föresatt mig på en natt och ett köksgolv.

Det gick! Med vilja orkar man mer än man tror och med en hårfön torkar färg fortare än man kan ana.

I morse gick jag nästan som i sömnen till manifestationen på förmiddagens MFF-träning. Någon tittade nyfiket på när jag satte upp mitt verk för att se vad just jag ville förmedla. Ett skratt. Yes! Det hade definitivt varit värt det. Jag sjönk ner på en sits och avnjöt resten av träningen som var som en ren kärleksförklaring mellan alla som står MFF nära. Vackert. Trots regnet!

Någon föreslog mitt i nattens arbete att jag kanske borde skaffa familj eller en ny hobby. Varför? Jag har ju precis hittat en! Både familj och hobby...

En Swanemärkt banderoll.

En banderoll säger mer än tusen ord... Gör som Zlatan, satsa på seger!

Tysken funnen!

Äntligen, tysken är funnen!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5503682.ab

Hoppas jag kan få tillbaka mina skor nu, så att jag kan gå vidare.

Malmö by båt

Är bullarna bakade & kaffet bryggt?

Och ni smått sugna på en söndagsutflykt?

Då rekommenderas Malmö by båt,

eller denna lilla sanna anekdot.

I brist på pojkvän tog jag med två killar till kanalen,

och mötte upp föräldrarna med måsskit vid centralen.

Den småländske indiern följde med motstridigt,

då han konstaterat att vi åkt en dag för tidigt.

Ty på en skylt stod "imorgon bjuder vi på fika på turen",

men vi åkte som tänkt, trots smålänningen och den rådande konjukturen.

Första sevärdheten döljs här av en kepsklädd pensionär;

ett gammalt "kvinnofängelse för lössläppta kvinnor, som ej längre finns här"...

Paret framför klagade över att de varken såg eller hörde så mycket som de ville,
det var nog för att de satt sig fel; framför oss och bakom en rätt stor kille.

Kompisen Pers kamera dog tidigt, vilket han tyckte var trist.

Det stärker faktumet att han inte är kameraman, utan journalist.

Lånade ut min kamera till en av mina vänner,

men nån med större otur tror jag inte jag känner.

I ett försök att fånga en kvinnlig joggares rumpa,

lyckades han klicka just som hon var bakom ett träd och fick inte ens med en strumpa.

I brist på span ombord, syntes här tre sevärdheter.

Tyvärr saknas deras nummer & identiteter...

Här på bron syntes en sevärdhet av vilken vi gärna ser mera;

MFFs Jimmy Dixon, men att han är kvar när ni åker kan jag inte garantera.

Den här killen ville absolut bli fotograferad med det berömda P-huset Anna,

trots att många ville av och parkera där hade vi inte tid att stanna...

Turen fortsatte förbi stans nya och specialdesignade polishus,

men vi såg inte formens likhet med en fågel trots dagsljus.

Rundan rekommenderas varmt till alla,

se bara upp för måsskit som överallt tycktes falla.

Om ni föredrar att bränna kalorier längs kanalkanten,

rekommenderas den här budgetvarianten.

Första dan på nya jobbet!

Det var snarare ett vått än ett varmt mottagande som mötte MFF:s nye målvakt Johan Dahlin på träningen i morse. Å andra sidan är det få förunnat att ha ett fyrtiotal nyfikna åskådare som följer ens första dag på nya jobbet från läktarplats!

Dahlin får ett vått mottagande av laget.

Många förväntar sig att Dahlin ska hålla tätt i vått och torrt. En del tyckte dock att han gjorde ett något blekt första intryck, men bara till de fått förklarat för sig att Johan inte är släkt med den gamle MFF-hjälten Martin Dahlin. Min vän & fotograf J tyckte att Dahlin gjorde ett något osynligt första intryck, men bara till J fått förklarat för sig att han för dagen hade satt sig något olämpligt, nämligen bakom en stolpe.

En blek och osynlig Dahlin var egentligen inget av det.

Johan tog direkt inititativet och gick fram till Sudic & RÅP med ett respektingivande "hej, hej". Tyvärr missade han danske Ulrich som nog hade förväntat sig ett "davs" eller två.

"Hej, hej" men inget "davs".

Efter regn kom solsken, och namnleken som Gren drog igång. Han instruerade: "Jag heter Hans, men kallas för snuten". På läktaren kallas han dock för Robin (i Batman & Robin) men det smeknamnet tycks inte ha nått snuten än.

Gren inleder namnleken, dock inte med sitt rätta smeknamn.

På en annan del av planen syntes Sankan och Fedel illustrera vad som händer en spelare som väljer att inte vara kvar i Malmö FF; man får liggandes kasta gris.

Sankan och Fedel kastar gris.

Borg & CO undrar kanske om någon kommer köpa grisen i säcken?

Någon annan kanske funderar på att köpa grisen i säcken?

Enligt ett uttalande i dagens Sydsvenskan av TFF:s målvaktstränare är en av Dahlins få svagheter stämbandet. Detta hördes dock inte idag, då han hördes bra. Vi ser fram emot att höra och se mer av dig!

Välkommen till Malmö FF!

(Foto och chaufför: Johannes Lindgren)

Borde jag?

Ni som känner mig vet att jag är svag för ödets krafter och att jag gärna vill träffa den rätte för Swane på ett sätt som antingen skulle kunna vara hämtat ur en gammal Hollywoodfilm, eller ännu hellre kunna ligga till grund för en ny sådan. Tex att det bara säger klick med en tysk kameraman när jag som minst anar det. Just nu lutar dock den storyn mer åt att bli en tragedi (eller komedi, om man är tysk) än något annat.

Kanske har dock nästa potentiella filmprojekt redan dykt upp i och med nedanstående mail som jag nyss fann i min inkorg:

Hitta kärleken i Carolina Gynnings nya dejtingprogram
...............................................................................
TV4 testar nu ett nytt sätt att hitta deltagare till ett tv-program. Du är slumpmässigt utvald bland mejladresser från våra nyhetsbrev att få det här erbjudande från TV4: TV-programmet Dagens man är showen där första intrycket räknas och allt avgörs med ett knapptryck. Med mycket värme och glimten i ögat kommer ett antal utvalda singelkillarna ställas inför en panel av singeltjejer. Tjejerna avgör om killarna imponerar – eller inte. Ta chansen och var med i dejtingprogrammet Dagens man. Anmäl dig redan idag på www.tv4.se/dagensman
----------------------------------------------------------------

Att just jag blivit "slumpmässigt utvald" att "hitta kärleken" kan jag bara tolka som ödet. Borde jag söka till detta? Jag tror att meningen med att just du läser detta är för att du ska ge mig din åsikt i frågan. Jag utlyser härmed en tävling, där den som lämnat den bästa motiveringen och lyckats övertala mig på det ena eller andra hållet i frågan innan helgen är över, bjuds på valfri middag. Och jag lovar att det inte blir isterband! Om du inte vill det förstås...

Gig mellan ICA-Ulf & LIDL-Conny

Gårdagens gig på Tivoli hade kunnat bli mitt sista i Helsingborg nånsin. Precis som vissa fotbollslag har svårt för vissa arenor, har mina tidigare gig i denna stad inte direkt gett full pott. Det kan ha nåt att göra med att det är för tidigt för Helsingborgarna att skämta om Henke? Igår försvann dock mitt Helsingborgs-spöke, så jag kommer gärna tillbaka!

Förutsättningarna var bra; jag körde mellan ICA-Ulf (även känd som Paul Tilly) och LIDL-Conny (även, men inte lika känd som Conny Hansson). Ja alltså, mellan som i innan ICA-Ulf och efter LIDL-Conny och inte mellan som i under ICA-Ulf och över LIDL-Conny... De gjorde båda starka insatser, även om jag inte riktigt gillade hur ICA-Ulf gjorde reklam för Scans leverpastej...

Jag tar med mig en viktig lärdom från kvällen; lägg aldrig in nya skämt från "kompisar". Framförallt inte skämt som komponerats efter fem öl... (Om du inte är säker på att resten av publiken druckit lika mycket...)

Min "kompis" som tom fick visa leg när vakten hört hur barnslig humor han hade.

Annorlunda kändisfoto

Gårdagskvällen avslutades som så många gånger förr på Lilla Torg, men däremot som aldrig förr med ett kändisfoto av annorlunda slag. Kändisen höll sig nämligen bakom kameran och höll i kameran. Ska det vara en kändis så ska det vara en bra sådan och det här var ingen mindre än av hjältarna från MFFs senaste SM-guldlag som erbjöd oss sin dolda talang som fotograf. Behöver jag säga att jag inte har tvättat kameran sen dess...

Ett annorlunda kändisfoto - där fotografen är kändisen!

(Foto: Andreas Yngvesson)

Talang spred trygghet på dagens träning

Många anser att det för tillfället är oroligt i MFF i och med den senaste tidens uteblivna resultat. Ett lugnande inslag på dagens tidiga träningspass var dock den talangfulle resurs som satts in för att sprida trygghet i och kring laget.

Han, som vill vara anonym under sin veckolånga prövotid, tilldelades en väst och fick vara med i det gula laget, där han inledningsvis höll sig något avvaktande. Fokus tycktes inte riktigt vara på bollen...
...men snart hittade han dock både bollen och en lagkamrat som han mycket avslappnat passade till.
Tidigt passade han även på att socialisera med staketrävarna som var ivriga att få veta allt om honom. Några autografer syntes han dock inte skriva.

Han imponerade stort med en simultankapacitet som sällan skådats på en fotbollsplan, när han visade upp flera tricks samtidigt som han pratade i telefon.

Samtalet övertog dock alltmer hans intresse och enligt rykten är han redan på väg bort från Malmö. Synd! För så trygg som jag kände mig på dagens träning var det länge sen jag känt mig. Och det trots att min vän och tyvärr icke-tyska kameraman J var närvarande, något som brukar innebära att jag får ett skott i huvudet.

(Foto: Johannes Lindgren)

Matchen ur ett annat perspektiv

Faktum kvarstår; Zlatan har fortfarande nåt som MFF saknar just nu: en Seger. Utifrån rätt perspektiv var gårdagens match dock mer än bara en förlust.

Om man satt riktigt nära planen, kändes målen inte så långt borta. Om man tittade på matchen genom en riktigt liten kikare, såg misstagen inte så stora ut. Om man dessutom lade en stor hatt framför sig, såg man inte heller så många misstag. Och om man satt nära spelarna som värmde upp i skuggan, så kändes spelarna på planen så mycket hetare.

En tjej som såg matchen ur ett bättre perspektiv än de flesta igår.

Kung av gräs

Om man ska bli kung i laget,
bör laget komma före jaget.
Saknas kungen, är laget kort.
Saknas laget, är det en helt annan sport.

Kommer vi minnas han som skulle bli kung,
istället för en tronsittare som trots att han är ung,
lyfter laget & ger oss hopp?
Snälla, sluta nu snyggt & ta farväl på topp.

WANTED!!

I wish to get in touch with this German guy,

please help me if you can and don't ask why.

We met in Malmö at the Euro U-21 final game,

however, unfortunately I forgot to ask him name.

He worked, for RTL, ZDF or ARD, as a cameraman

and of the winning team was a supporting fan.

He was last seen on the 29th of June,

I would like to see him again, preferably soon.

He is not wanted for committing a crime,

I just want to meet him one more time.

If you can help me get on his track,

I promise to reward and pay you back.

Please send any information you might have to this address:

a_swane@hotmail.com or just keep your fingers crossed for success.

Do you recognize this (circled) German cameraman?

Gig nr 80 och den sanna historien om hur jag började med standup!

Igår gjorde jag mitt 80:e gig och jag kan inte tänka mig ett bättre ställe att ha gjort det på än Elephanten i Västra Hamnen. Stället kokade, både av svett & skratt. Tack till min fanclub som stod ut med diverse påhopp och tack till herrarna Andersson x 3 som gjort ett bra jobb med etablerandet av Dockan Comedy klubb. Ni har banne mig lyckats göra standup-publik av golfarna...

Med anledning av mitt lilla jubileum tänkte jag passa på att berätta den helt sanna historien om hur jag kom in på det här med standup. Sammanfattningsvis kan man säga att hade det inte varit för att jag är så dålig på att ragga, hade jag nog inte stått på Dockans scen igår...

Det började helt enkelt med att jag föll för en komiker, och inte vilken komiker som helst. Självklart killen som gör bäst Zlatan-imitationer i hela Sverige; Robin Paulsson. Jag hade sett honom sitta och beklaga sig i sin egen TV-show och svara på ett "tittarbrev" där någon ställt frågan om det var enklare att få brudar efter att han kommit i TV, på vilket han svarade "Nä, det är samma skit!" Helt otroligt, tänkte jag så en eftermiddag drog jag till Harrys i Norrköping (från Stockholm där jag då bodde, fast jag hade nog kunnat åka från Malmö med egentligen...) bara för att se honom uppträda. På vägen dit funderade jag febrilt på något kul och unikt att säga till honom. Unikt blev det i alla fall, för så här sa jag när chansen kom:
"Får jag fråga en sak jag undrat ett tag... Är du släkt med Morgan Paulsson?"
Robin tittade lite undrande på mig så jag förklarade och hoppades att han hade koll på Hipp-hipp-karaktären jag syftade på:
"Han, nyhetsankaret på SVT..."
"Jaså han! Nä, han stavar sitt namn med å, jag stavar med au..." blev svaret.
Som för att verkligen försäkra mig om att han aldrig skulle glömma mig fortsatte jag:
"Jaha, så han hade inget att göra med att du fick en egen TV-show?"
Svaret blev såklart nej och konverationen var såklart över. Det var ju inte direkt någon komplimang jag gav honom genom att fråga om han fått sin TV-tid tack vare ett släktskap med en påhittad icke-existerande humorfigur.

Ett tag senare när jag hade tagit mitt förnuft till fånga och flyttat ner till Malmö igen, befann sig jag och mina vänner på standup-klubben Oslipat i Malmö för att fira min födelsedag, och av en slump var Robin en av kvällens komiker. Efter showen tog jag åter kontakt med honom och den här gången pratade vi en bra stund, bland annat om varför det finns så få kvinnliga komiker. Mina kompisar som stod i baren och som hade slagit vad om jag skulle klara 20 eller 40sekunder, fick båda inse att de förlorat vadet. Det magiska "klicket" infann sig dock inte så någonstans i vår konversation försvann intresset för honom och istället väcktes intresset för att testa standup själv. Likväl kunde jag inte låta bli att avsluta konverstaionen med en återkoppling från gången innan:
"Får jag fråga en sak..."
Jag såg en gnutta av skräck i Robins ögon som om han trodde att jag skulle ställa den jobbiga "får jag ditt telefonnummer"-frågan, så jag skyndade mig:
"Är du släkt med Maurit Paulsson?"
Robin, lättad men inte svarslös, svarade vänligt men bestämt att hon stavar sitt namn Paulsen, och han Paulsson, och som för att försäkra sig om att budskapet gick in tog han upp ett kuvert och visade mig hur det stavades.

Som sagt, efter det hade lågan slocknat men en annan passion väckts, och den lever än. Dock kunde jag inte låta bli att fråga en tredje gång när jag läste om en känd tränare i Lund med efternamnet Paulsson. Så jag skrev i Robins gästbok och frågade om de var släkt, men så var inte fallet.

Därefter lade jag ner min släktforskning och tog själv steget upp på scenen. Vid mitt andra gig någonsin dök just Robin upp och precis innan jag skulle på scen frågade han mig backstage om jag verkligen var ny inom standupvärlden, för han kände igen mig från någonstans. När han undrade om vi hade träffats, svarade jag nästan lika intelligent som min första raggningsreplik:
"Ja, tyvärr."
Genast undrade han ju varför jag sagt tyvärr och om han hade gjort bort sig på något sätt.
"Nä, inte du men jag..." svarade jag lite för ärligt och sedan fick jag påminna honom om var vi hade träffats. "Det är jag som frågat dig om alla du är släkt med..."
Egentligen är det konstigt att jag överhuvudtaget kom upp på scenen den kvällen efter det. Däremot är det mindre konstigt att jag fortfarande är singel.

Slutsats: Till alla er som gör pinsamma raggningsförsök ibland: sluta inte! Det kan sluta riktigt bra även om raggningen inte gör det. Och så blir den här världen ett lite roligare ställe!