tisdag 31 mars 2009

Född brunett

Läser en artikel om att blondiner färgar håret mörkt i dessa tider av lågkonjunktur, för att uppfattas lika intelligenta som brunetter, bli tagna mer på allvar och inte förlora sina jobb.

Jaha, så nu ska inte vi brunetter få ha jobben i fred ens? Räcker det inte med att ni blondiner får alla telefonnummer, gratisdrinkar och all uppmärksamhet på krogen? Jag tror jag talar för alla brunetter när jag frågar er om ni verkligen måste ge er på det enda som blev över till oss; jobben och karriärerna?

Frågor som osökt söker sig till mig är: Hur kommer det påverka min egen situation? Kommer folk börja ifrågasätta om jag är en äkta brunett? Slut är antagligen tiderna då jag kunde förlita mig på mitt mörka hårsvall för att folk skulle ta mig seriöst, nu måste jag antagligen börja anstränga mig. Tänk om det inte räcker? Hur ska jag överleva? Den här lågkonjunkturen blev plötsligt mycket mörkare, och till skillnad från om man varit blondin inte hårfärgsmässigt...

Jag vet inte om det ger något för just nu känns allt hopplöst, men jag väljer ändå att här publicera en bild som bevisar att jag varit brunett sedan unga år. Det är jag längst till vänster och mina kusiner till höger. Det som jag och hela släkten frågar sig nu är om Katarina (i mitten) kommer att färga håret för att få behålla sitt jobb? Eller kanske ta mitt?



4 kommentarer:

  1. Det är bra Anna! Slå ett slag för oss mörkhåriga! Om du kunde skriva något om sneda ögon skulle det lugna ner mig betydligt.

    SvaraRadera
  2. Lika söt då som nu. Du får säkert inga problem varken med jobb eller hårfärg.

    SvaraRadera
  3. Tack tjejer!

    Evelyn, jag ska se vad jag kan göra! Hang in there...

    SvaraRadera
  4. Haha, såg inte detta förrän nu.. men då som nu är jag en glad blondin :) (om än med viss hjälp från frissan).. med jobbet i behåll..
    kusin vitamin varför la du ner denna blogg??

    SvaraRadera